Något jag gillar med den islänska kulturen eller människorna än vad jag gör med den svenskar är att isläningar är faktiskt mycket trevligare om man känner dom. De kanske inte är så trevliga mot dig i trafiken eller så. Men om du umgås med dem socialt så är personerna mycket trevligare än svenskar på tex på ett kalas eller middag. Som om du har gjort något med en isläning, ätit middag, varit på kalas eller bara träffas så kommer den alltid att tacka dig nästa gång ni ses. Jovisst de kanske svenskar gör med. Men de är inte som de säger varje gång ni ses, tack för senast men de gör de här. Och de pussas mycket här med när man träffar och lämnar folk. De är inget stel med de, här slänger man ut pussar hejvilt. Som jag har märkte i denna familjen så pussas man på munnen om man är familj eller nära släckt och kinder till vänner. Vet inte hur de är med resten av befolkningen här. Haha men tänk er om jag skulle börja pussa lillebror på munnen när jag säger hejdå eller hej. Haha nä de skulle inte gå. Så fullt isläning har jag väl inte blivit men lite har jag de! Jag har faktiskt börjat med att puss mina kompisar här när jag träffar dom. De har som mata sig in i min hjärna och blivit en vana. Hemma i Svergie så kramades jag inte ens varje gång jag kom eller gick. Men nu istället så pussas jag, roligt de där hur man kan ändra sig bara för att alla andra omkring sig gör en sak. Men iaf så bli inte förvånad när jag kommer hem och börjar puss er varje gång jag ser er eller lämnar er. Och ja jag pussas allså på kinden. Men jag tycker de trevligt. De känns som människor här är mycket trevligare därav.
De är iaf något jag har tänkt på.
No comments:
Post a Comment