Länge sen jag skrev.

Men jag har tänkt att börja igen för mycket har hänt..
När jag skrev sist så var mitt liv typ perfekt.
Precis fått körkort, anställning och skulle leta lägenhet.

Men nu har typ allt gått åt helvete och jag mår bara dåligt.
Och de är allt skönt och skriva av sig.

Har förlorat jobbet och där med kan jag inte leta lägenhet.
Körkortet har tack och lov fortfarande kvar.

Nu sitter jag hemma och är arbetslös och försöker ta mig från Vimmerby.
Men det är inte så lätt alla gånger.

Jag håller på att leta au pair på Island. Håller faktiskt på att prata med en familj vi får se hur de går. De verkar gå bra. Men sen finns de människor som ställer massor av frågor och har synpunkter som får mig att tveka. Jag vill bara i väg här från. Som jag har alltid har sagt. Men faktiskt, jag börjar bli riktigt trött på detta.

Annars får jag väl ta mig till Norge och jobba. Men de verkar ju inte häller så jävla lätt. Ursäkta mitt språk men jag är bara så trött, på verkligen allt och på mig själv.

Trött på att känna mig så trög. Och att inget kan hända med mitt liv. Trött på att folk inte kan tro mig och bara skrattar åt mig när jag berättar vad jag vill göra med mitt liv. Trött på att det alltid ska ta mig på fel sätt. Men allra trött är jag faktiskt på att jag inte kan ta tag i saker och ting.

Jag vill så gärna göra något med mitt liv. Jag vill till Island, lära mig isländska. Och verkligen förstå vad de är för land jag kommer ifrån. Jag vill att, om de nu kommer hända, mina barn ska kunna de språket med.

Jag vet att livet ska vara svårt. Men så här svårt ska de inte vara.
Kan inte någon bara komma och bestämma över mig. Säg vart jag ska ta vägen och vad jag ska göra där. Och göra allt åt mig. För hur än jag gör det så verkar de som man bara gör fel och man är så himla ointelligent

Men jag ska försöka växa upp. Tänkte börja imorgon. Men så tänker jag ju varje dag.